Uppdatering om D-kullen och Crocker
Nu finns inte Crocker mer och det känns tungt. Även om han va en liten surgubbe ibland va han väldigt charmig. Som jag har skrivit förr var hans sambons favorit och sambon var helt klart Crockers favoritmänniska också.
Han har fått vara med oss i några veckor till efter det att vi fick bekräftat att han har cancer, men nu hade han börjat tappa i vikt och då kändes det som det var dags.
Crocker blev aldrig pappa här men fick leva sina sista månader i en stor bur, god mat och massor av uppmärskamhet. Sov så gott lille vän.
D-kullen växer och mamma Hope och pappa Aranjuez är jätte duktiga föräldrar. Jag har inte tittat så mycket för att inte störa men igårkväll tyckte jag det var dags att ta en närmare titt för att se så de små ser ut att utvecklas fint och att allt är som det ska. Och jag blev ganska överraskad! Jag tror inte jag har haft så mörka Pearl förut.
Jag va helt enkelt tvungen att ta ett kort, men det är inget jag rekommenderar om man inte har erfarenhet av kullar innan och kan läsa av hur honan reagerar på att man petat på hennes ungar! Jag vet att Hope inte har några problem med det och hade inte tagit någon risk om jag inte vore säker. En vaktande hona eller en hona som blir rädd kan bita ihjäl sina bebisar om man grejjar med ungarna.
Så här ser alla Pearlarna ut.
Kommentarer
Trackback
