2012-06-18 Oroväckande mail
Jag fick ett mail skrivet av en tjej med en fråga jag blev både överraskad och förfärad av. Naturligtvis svarade jag henne men väljer också att skriva lite om det här eftersom det tydligen är något som diskuterats på något forum eller liknande som jag har missat?
Tjejen som kontaktade mig berättade att andra uppfödare och/eller hamsterintresserade hade pratat om vad vi uppfödare gör mer ungar som inte blir sålda. Jag har tidigare deltagit i liknande diskussioner på forum där jag skrivit vart jag står. Men då har frågan varit om vi lämnar osålda hamstrar till djuraffär eller ej. Det gör inte jag men jag dömer inte andra som gör det så länge djuraffären är bra och håller sina djur på ett bra sätt. Men nu har frågan tagits ett steg längre och frågan som nu ställdes va om vi kan tänka oss avliva osålda hamstrar.
Inga frågor är dumma frågor och allt är intressant att prata om men tydligen hade någon eller några uttalat sig på ett sätt som visat att de faktiskt kunnat tänka sig göra det om "de blir tvungna". Jag blir både förvånad och mycket ledsen om det är så.
För att svara på frågan: Nej jag skulle aldrig avliva osålda hamstrar. Jag har aldrig tänkt tanken och jag blir ganska påverkad av diskussionen i sig.
De enda djuren som avlivas i mitt hem är sjuka djur.
Jag har inte haft några problem med att få mina hamstrar sålda än så länge, men har varje gång jag haft kull varit beredd på att ta hand om osålda ungar om de mot förmodan inte skulle få några nya hem. Det tycker jag är mitt ansvar som uppfödare. Jag avlar och sätter nya hamstrar till världen. Skulle folk inte vilja köpa det jag avlat fram ger det mig ingen rätt att ta livet av dessa friska djur.
Därför har jag gott om extra burar och jag skaffar mig inte fler hamstrar än att jag kan ta hand om osålda ungar också. Jag försöker också planera kullarna så att jag inte har allt för många på samma gång. Just nu har jag tre kullar hemma och det kommer jag akta mig för i framtiden. Helst vill jag ha en i taget, högst två. Ju fler ungar att sälja samtidigt desto större risk att inte få sålt alla så klart. Men nu fick jag min tredje lite som en överraskning "på köpet" när jag fick en hona av en annan uppfödare men det går nog bra det med. De trivs så bra ihop så det tar inte mer plats att behålla dom tills de blir sålda än att göra sig av med dom. Pojkarna går med Akito och flickorna går med mamman. Inga problem alls om de skulle få vänta någon månad eller två på sina nya hem. Betyder det att några får stanna för gott så är det så det får bli.
Visst skulle det innebära att jag kanske får vänta lite extra med nästa kull, men det gör inte mig något. Jag är tillräckligt ödmjuk för att anse att hamstervärlden inte går under om jag inte spottar fram ungar och jag har många år på mig att uppnå mina avelsmål så jag behöver inte skynda ;)
Nä, men åter till allvaret... Det är levande varelser vi håller på med och jag blir både arg, besviken och ledsen över att höra att det finns folk som anser att de har rätt att ta bort djur de själva har varit med och sätta till världen för att de inte blir sålda eller man har ont om plats. Verkligen kallhjärtat och otäckt.
I min avel handlar det inte om att komma först till något och jag kan utan vidare hålla igång mina linjer jag börjat bygga upp genom att bara ta några få kullar om året om efterfrågan säger mig att jag måste göra det. Mina antal kullar styrs en del av efterfrågan så klart. Avlar jag mer än det finns köpare får JAG ta konsekvenserna och dessutom se till att bromsa upp lite i framtiden. Det är inte djuren som ska ta konsekvenserna för vad jag som uppfödare gör. Jag skulle heller aldrig ta bort hamstrar som har mindre åtråvärda färger eller som inte är tillräckligt snygga rent typmässigt.
Jag vet inte om det är vanligt att man avlivar oönskade friska djur i hamstervärlden, men jag hoppas verkligen inte det. Hur som helst tar jag mina egna beslut och jag försöker alltid ta de besluten jag känner att jag kan stå för och vara stolt över.
Jag älskar alla mina djur och det innefattar även alla bebisar även om jag bara har de till låns tills de har hittat sina "riktiga" hem. Hur skulle jag då kunna avliva dem?
Tjejen som kontaktade mig berättade att andra uppfödare och/eller hamsterintresserade hade pratat om vad vi uppfödare gör mer ungar som inte blir sålda. Jag har tidigare deltagit i liknande diskussioner på forum där jag skrivit vart jag står. Men då har frågan varit om vi lämnar osålda hamstrar till djuraffär eller ej. Det gör inte jag men jag dömer inte andra som gör det så länge djuraffären är bra och håller sina djur på ett bra sätt. Men nu har frågan tagits ett steg längre och frågan som nu ställdes va om vi kan tänka oss avliva osålda hamstrar.
Inga frågor är dumma frågor och allt är intressant att prata om men tydligen hade någon eller några uttalat sig på ett sätt som visat att de faktiskt kunnat tänka sig göra det om "de blir tvungna". Jag blir både förvånad och mycket ledsen om det är så.
För att svara på frågan: Nej jag skulle aldrig avliva osålda hamstrar. Jag har aldrig tänkt tanken och jag blir ganska påverkad av diskussionen i sig.
De enda djuren som avlivas i mitt hem är sjuka djur.
Jag har inte haft några problem med att få mina hamstrar sålda än så länge, men har varje gång jag haft kull varit beredd på att ta hand om osålda ungar om de mot förmodan inte skulle få några nya hem. Det tycker jag är mitt ansvar som uppfödare. Jag avlar och sätter nya hamstrar till världen. Skulle folk inte vilja köpa det jag avlat fram ger det mig ingen rätt att ta livet av dessa friska djur.
Därför har jag gott om extra burar och jag skaffar mig inte fler hamstrar än att jag kan ta hand om osålda ungar också. Jag försöker också planera kullarna så att jag inte har allt för många på samma gång. Just nu har jag tre kullar hemma och det kommer jag akta mig för i framtiden. Helst vill jag ha en i taget, högst två. Ju fler ungar att sälja samtidigt desto större risk att inte få sålt alla så klart. Men nu fick jag min tredje lite som en överraskning "på köpet" när jag fick en hona av en annan uppfödare men det går nog bra det med. De trivs så bra ihop så det tar inte mer plats att behålla dom tills de blir sålda än att göra sig av med dom. Pojkarna går med Akito och flickorna går med mamman. Inga problem alls om de skulle få vänta någon månad eller två på sina nya hem. Betyder det att några får stanna för gott så är det så det får bli.
Visst skulle det innebära att jag kanske får vänta lite extra med nästa kull, men det gör inte mig något. Jag är tillräckligt ödmjuk för att anse att hamstervärlden inte går under om jag inte spottar fram ungar och jag har många år på mig att uppnå mina avelsmål så jag behöver inte skynda ;)
Nä, men åter till allvaret... Det är levande varelser vi håller på med och jag blir både arg, besviken och ledsen över att höra att det finns folk som anser att de har rätt att ta bort djur de själva har varit med och sätta till världen för att de inte blir sålda eller man har ont om plats. Verkligen kallhjärtat och otäckt.
I min avel handlar det inte om att komma först till något och jag kan utan vidare hålla igång mina linjer jag börjat bygga upp genom att bara ta några få kullar om året om efterfrågan säger mig att jag måste göra det. Mina antal kullar styrs en del av efterfrågan så klart. Avlar jag mer än det finns köpare får JAG ta konsekvenserna och dessutom se till att bromsa upp lite i framtiden. Det är inte djuren som ska ta konsekvenserna för vad jag som uppfödare gör. Jag skulle heller aldrig ta bort hamstrar som har mindre åtråvärda färger eller som inte är tillräckligt snygga rent typmässigt.
Jag vet inte om det är vanligt att man avlivar oönskade friska djur i hamstervärlden, men jag hoppas verkligen inte det. Hur som helst tar jag mina egna beslut och jag försöker alltid ta de besluten jag känner att jag kan stå för och vara stolt över.
Jag älskar alla mina djur och det innefattar även alla bebisar även om jag bara har de till låns tills de har hittat sina "riktiga" hem. Hur skulle jag då kunna avliva dem?
Kommentarer
Trackback
