Lägger ner

Det är så trist att det har gått så långt och under så lång tid. Jag kommer sakna din blogg, Emma, men hoppas du hittar ork och kraft att stå emot alla elaka påhopp och att du får vara ifred med dina djur och inte minst din familj.
Kram!

/Ingunn

Jag vet inte mycket om hamstrar och avel, jag vet nog betydligt med om hoyor och odling av dessa, men har genom att följa dig framförallt på Facebook blivit väldigt intresserad av dessa djur. Tack rara Emma för alla underbara bilder och information som du delar med dig av.
Vad jag har erfarenhet av och som du tydligen drabbats av är nog Sveriges svåraste sjukdom = avundsjukan!
Stå på dig, annars gör någon annan det. Hoppas du orkar fortsätta med det du älskar, mår bra av och gör så bra enligt alla inlägg av "friska" vänner. :)

Stor kram från Allis

Tack tjejer. Det värmer att ni stöttar som ni gör. Den senaste tiden har jag ofta tänkt på vilka fantastiska människor jag har träffat via hamstrar och Hoyor. Inte bara för att vi delar samma intressen, men också för att jag ser många av er som mina riktiga vänner. I detta har oväntat många verkligen visat att de bryr sig och vill stötta så gott det går. Förutom mina "vanliga" vänner som inte har med djuren och växterna att göra förstås. Tusen tack för det!

Avundsjuka kan det säkert vara. Men egentligen är det mest bara synd om den här personen. Hon måste känna sig väldigt otillräcklig och ensam i det här. För visst måste detta vara jobbigt även för henne. Kan man inte skriva ett blogginlägg utan att snegla på vad någon annan har skrivit och sen inte är stark nog att kunna stå för sina åsikter utan att man måste ta bort inlägg från alla som inte håller med i det som skrivs och istället "balla ur" och skriva som hon gjorde i sitt senaste inlägg om mig måste man ju faktiskt må otroligt dåligt och inte ha så höga tankar om sig själv. Jag hoppas verkligen att hon kan släppa vad jag gör och inte leva för att försöka göra livet surt för mig. Människor som blir så fanatiska i andra människor mår ju faktiskt mycket dåligt själva och det brukar grunda sig i dåligt självförtroende.
För att hjälpa henne att bryta detta mönstret är det nog bäst om jag inte bloggar på ett tag. Så slipper hon reta upp sig på det jag skriver eller få panik över att jag tex ska importera vilket har resulterat i att hon fått jaga importer i timtal varje gång för att inte vara sämre. Tänk då hur det måste ha känts när jag skulle få mina första finska importer och personen kontaktade tjejen som skulle ta hem hamstrarna åt mig men som nekade att hjälpa just henne. Det kan inte ha varit lätt om man redan känner avund och har lågt självförtroende, eller hur?
Jobbar man heltid, har familj och barn samt djur får ju alla lida för att personen känner ett sådant tvång att hela tiden hävda sig mot allt och alla, men framförallt mot mig som hon ju såg som ett hot från den dagen då jag nekade henne ett sammarbete. Det gjorde jag inte för att vara elak, men för att hon då bara avlade hybrider. Det är ju inga hamstrar jag kunde använda i min avel så svaret vart tvunget att bli just ett nej.

Det finns så många människor idag som inte mår bra. Jätte tråkigt är det.

Kloka ord, Emma, och det hedrar dig att du trots det du har blivit utsatt för kan visa sådan förståelse och empati för en medmänniska. Hoppas nu att lugnet kan sänka sig och vi alla kan fokusera på det vi gillar allra mest, pyssla med och babbla om våra älskade små hamstrar.
Och hoyor, för all del :-)

/Ingunn

Ja det ska vi göra. Har du inga bilder på Willes kull hos dig förresten? Hade varit så roligt att se! Eller har jag missat dom på hemsidan? Vilken bokstav har kullen?